Vi lever i en sjuk värld

I förra veckan hände något sjukt, skrattretande, bissart, u name it. Det presenterades en lösning på de höga sjukskrivningstalen som betod i att man helt enkelt avskaffade sjukskrivningar. Nej det här är inget som är ett påhitt av en sjuåringe eller någon som rökt jazztobak utan det är innebörden ut av sociastyrelsens och försäkringskassans nya rekomendationer till sjukvården. För att komma åt problemet med det höga antalet sjukskrivningar har man helt enkelt bestämt sig för att kraftigt begränsa eller helt ta bort möjligheten att kunna vara sjukskriven för besvär som utmattningsyndrom, deppresion, illamående vid graviditet, akut blindtarmsinflamation, astma etc. Dessa besvär finns alltså inte längre eller är i alla fall inte så besvärliga.

Detta är ytterligare ett tecken på att vi nu befinner oss i ett liberalt paradigmskifte (Hepp!). Alla samhällsproblem analyseras utifrån individnivå där den enskilda individen står för både problemen och lösningarna. Genom att vända blicken mot den enskilda medborgaren så vänds också blicken bort från den politiska och ekonomiska makten som där med slipper allt ansvar. Bort vänds blicken från ett arbetsliv där ökade krav på effektivisering, rationaliseringar, uppsägningar, dålig arbetsmiljö och usel eller ickeexistreande företagshälsovård gör att människor till slut psykiskt och fysiskt mår skit. Bort vänds blicken från regeringen som slipper krav på ökade satsningar på vård och rehabilitering.

Istället ska den hypokondriska svenska befolkningen ta sig i kragen och sluta gnälla om kärringsjukor och psyktjafs. Herregud, lite värk har väl ingen dött av!

Det om något är sjukt....