Jag ar serios ocksa

Ja tro det eller inte men den har bruden kan annat an att leva hedonistiskt och granslost. Jag gar pa tre forelasningar om dagen, mellan tio pa morgonen och kvart i sju pa kvallen. De kurser jag tar ar Political theory 2, Philosophy of language and mind, Philosophy and the politics of knowledge, Intergovernmental relationships och International law.
Alla mina forelasare ar bra forrutom Prof. Wallack i Political theory som mummlar sa jag inte hor vad han sager. bast ar Prof. Foster i Philophy and the politics og knowledge som ar gammal datanord, har hastsvans och som gor stan-up comedy av hela forelasningen.
i intergovenmental relstionships lar jag mig om nationalism i kanda med sarskilt fokus pa quebec och Newfoundland vilket ar intresant da jag inte vet nagat om landet jag befinner mig i for tillfallet. Aven dar en grymt bra forelasare i prof. Temelini.

Nar jag inte har forelasning sa pluggar jag i biblioteket som ar det basta universitetsbiblioteket I Kanada ( pastas det i alla fall). Resten av dygnet sover jag i min lilla cell, pluggar, tvattar och handlar. Laga mat har jag nastan lagt ner da det kanns helt omotiverat just nu. Hittat den amerikanska specialiteten mac 'n' cheese, som ar makaroner som man blandar med mjolk och ostpulver. Mycke snabbmat blir det ocksa, smorpopcorn nar vi gar pa bio, lask etc. Men ar man i Amerikat sa ar man. man maste ju anpassa sig till kulturen.

Annars spenderar jag min lediga tid med Kelly och hennes tva killkompisar och gor sant som ungdomar gor, dricker ol, kollar pa film, ater och motiverar inaktivitet med att det anda ar for jakla kallt och snoigt ute. Vilket det nu ar. Det snoade 25 cm har om dagen och det ar -15 och fruktasnvart blasigt. jag har bara nagra minuter att ga till universitetet som tur ar annars hade det funnits risk for att man hade hittats i nagan snodriva med halvruttna fingrar och tar.
Vi hoppas pa att det ska bli "snowday" snart, nar det snoar sa pass mycket att forelasningarna installs for att det inte gar att ta sig fram i stan. Hur myspys som helst ju.

Kolla in det har om ni vill veta mer om vart jag befinner mig
http://www.stjohns.ca/index.jsp

Friday, no tieday

Forsta lediga dagarna sen jag kom hit kunde ju ha blivit en riktig katastrof dar jag hade legat inne i skokartongen till rum och trostatit chocklad. Istallet vart det en riktigt skon helg.
Fredag eftermiddagen borjar med en kall ol pa univeritets bar "Seabreeze". Jag var lite smatt chockad over att det fanns en bar pa campus men det gor det tydligen pa amerikanska universitet. Det ar nagat Uppsala studentkar borde ta upp pa sin agenda for att oka i popularitet bland Uppsalas studenter. Seabreeza ser dock ut som en gympasal och hade upptradande av nagan lokal talang som demolerade gammla rockklassiker med vad han trodde var egen artistisk tolkning ( han kunde inte spela gitarr).

Sedan aker vi med Kellys kompis A.J till the "boozeshop". jag sitter och smamyser och tanker " Herregud, jag aker pick-uptruck och ska kopa ol i den lokala spritbutiken. I am living the american dream". Vi aker igenom bostadsomraden med sma vita trahus med verandor och kanadensiska flaggaor vajandes utanfor. Det ar gratt, morkt och snoigt. Da och da aker man forbi stallen som "Mama Janes fried chicken". Alkoholbutiken ar nagat ut over det vanliga. Som ett Ica-maxi fast med bara vin, spit och ol. Olen ar for ovrigt forvarad i kylrum vilket definitivt borde inforas pa systemet.
Nar vi kommer hem till Kelly och A.J sa gor vi egna raviolis och hanger med de andra i huset, Jim och en vitryss som heterl Karelsi.

Tanken ar att vi ska besoka St.Johns bargata Georgestreet men aker istallet pa en hemmafest dar flera av deltagarna ska aka till Uppsala pa utbyte. Jag ar varldens samsta ambasador for staden och sager att det inte ska hoppas pa for mycket.
Folk sag ut att vara 17 och 1/2 och anvande uttryck som " that shirt is dope, man". Pa lordagen ligger vi i vertikalt lage hela dagen och kollar pa ngara daliga filmer. Pa sondagen gar jag och kelly till Avalon mall och ska handla kuddar och handukar som jag behover. hittils har jag stoppat upp orngottet med tva sweatshirts, vilket kanns som att ligga pa en sandsack. Pa outletten hittar jag tva Tommy Hilfiger kuddar for $15 samt lkana i trika (skitskont, borde ocksa inforas i Sverige). Jag koper aven en hoodie med New York yankees loggan som ett all-overprint. Det ingick inte i min budget men, what the fuck, det var ju halva priset. For att fira av en lyckad helg sa gar vi till en bar inne pa kopcentret och bestaller in tva grisiga hamburgare med pommes samt en jug med ol (ungefar 4 liter). Det blir efterdet nagra jugs till samt cocktails vilket resulterar att vi rullar hem och dackar. Nasta morgon missar jag forsta lektionen men ar anda valdigt nojd nar jag tar en morgoncigg samtidigt som jag upptacker en gigantisk guacamoleflack pa mina jeans. Senare pa dagen sa ar jag anda forhallandevis frash pa filosofilektionen, kandes dock svart att ta in Descartes teori om dualism nar det bultade latt innanfor pannbenet.

Jag har dock kompenserat mitt daliga leverna med att trana for forsta gangen igar. jag och kelly kande oss skinojda nar vi hade sprungit fem varv pa lopbanan och trodde vi hade sprungit 1,6 km nar det visade sig vara ungefar halften. Det kandes hur som helst som vi hade sprungit tva mil. Men man kan ju inte alltid vara pa topp.

Livet pa memorial

Trots att det knappt har gatt en vecka har jag redan kommit in i en rutin. ga upp pa morgonen och kaka frukost. Ga tilll univeristet och kanske sitta i biblioteket i nagan timme innan forsta lektionen. Ata lunch med Kelly och henne spolare eller ga hem och ata. Sedan varavar man biblioteket och klassrummen tills kvart i sju pa kvallen da min sista klass avslutas. Da gar jag hem och ater, kollar pa CNN dar jag forljer det amerikanska primarvalen, laser Stieg larsson och slutligen gar och lagger mig i min lilla cell.

Idag har jag lyckats lokalisera tvattstugen som fungerar som en tvattomat dar man betalar en dollar for att fa tvatta. Vart jag ska torka min aklader har jag ingen aning om da mitt rum ar 5 kvadratmter och jag inte ager en enda kladhangare. Pa lordag ska Kelly ta mig till wall-mart sa jag kan kopa just kladhangare, en handuk (jag ager bara en liten), kudde (jag har stoppat orngottet med nagar sweatshirts) och en uppsattning lakan.

Mitt matintag den har veckan har bestat av en pasta bolognese som jag har atit pa i fem dagar. Maten ar ratt dyr har sa det galler att halla igen. Idag kopte jag ett paket "swizz cheese" for 5 dollar och paketet inneholl 8 skivor!! men vad gor man nar alternativet ar acklig knallorange cheddar. Jag far sluta ata ost helt enkelt. Annars finns det hur mycket junk-food som helst i affaren. Hyllan med frukostflingor i alla smaker och farger just goes on and on. Jag forsokte hitta fiber-havregryn men det fanns inte att finna, daremot havregryn med siraps och aprikossmak.

Nar det galler det kanadensiska koket har jag bara provat specialiteten pommes frites med gravy och smalt ost (inte sa gott). Pa fredag ska jag dock fa prova att dricka vodka med clomatojuice vilket ar tomatjuice och musseljuice blandat. Om musseljuice bestar av musselbuljong eller pressade musslor vet jag inte och jag lever nog helst i okunskap om detta.

Fin fint ar att Kellys kompis Jim ska visa oss stan imorrn och att vi ar bjuda pa hemmafest. jag hoppas pa olkagge och att alla dricker ur roda plastmuggar. Jag vill leva i en amerikanska collegefilm. Jag ar inte dar an men snart.

First encounter med Kanada

Nar jag sitter vid gate 5B pa Heathrows flygplats och vantar pa flighten till Montreal sa kryper paniken pa som ett par langkalsonger. Tankar som "Vad fan haller jag pa med?", " Vad i helvette ska jag i Kanada att gora?" och "Hjalp, jag ar en fara for mig sjalv" flog genom skallen. Det hela kandes ogenomtankt, vilket det ju ocksa var. En plotslig onskan slog mig om att fa en lapp pa magen och en flygvardinna med softat lappstift att leda mig inte bara genom den har flygresan utan genom resen av mitt liv. Men det var bara att ta ett djupt andetag, vara en duktig flicka och satta sig och gnida skjart med resten av passagerarna. Fran Montreal tar jag flyget till St. Johns dar jag noga inspekterar resten av medpassagerarna. En man framfor mig har en keps som det star "worlds best lubrication" pa och mina tva grannar ar tva pantertanter i matchande neongrona trojor. verkar ju lovande.



Val framme blir jag hamtad av nagan stackars student som jobbar som volontar for universitetet som dessutom har tvingats dra med sin polare Vera fran Tyskland. Jag hammnar pa ett vandrarhem med namnet Hillview terrace med tva utbytesstudenter fran Malaysia som av nagan anledning har gatt upp klockan tre pa natten fast det varit har i nastan en vecka.

Nasta dag tar jag mitt pick och pack fran Hillview och aker till Memorial for att fa tag pa mina nycklar till mitt rum i Burtons pond. Val inne i mitt framtida hem blir jag latt missmodig nar rummet ser ut som en isoleringscell pa Beckombera och vardagsrummet som ett vantrum hos skolkuratorn. Jag blir annu lite mer missmodig nar min rumskamrat, en tjock tjej vid namn Crystal papekar att har i lagenheten ar det alltid tyst darfor att hon och den andra roomien i lagenheten (Courtney) ar "totally in to science" och mest pluggar. De tittar dock alltid pa Greys anatomy och kakar pizza varje torsdag. Crystal ar aven "totally in to Greys" vilket jag ocksa maste bli menar hon. Jag ar varken "totally in to" science eller Greys anatomy, men pizza ar ju alltid gott.

Som tur ar trffar jag pa Kelly pa nastkommande dags introduktion till univeritet. I fem timmar sitter vi och kollar pa fornumstiga powerpointpresentationer om att man inte ska komma forsent eller ha mobiltelefonen paslagen under forelasning (duh!). Studierektion haller aven ett valdigt inspirerande tal om att " chase your dreams" och "believe in your passion" vilket jag uppfattade som ett staplande av floskler men andra verkade finna hogst trovardigt.
Kelly haller med mig. Det ar sant som far en att kanna kamratskap.



Jag har aven lyckats ta mig igenom mina forsta tva dagar av kursintroduktioner och inser att det har inte kommer bli nagat glidande pa nagan rakmacka och att det ska bli valdigt stimulerande.

Lararna uttalar sig om sina privata politiska standpunkter, uppmuntrar till ifragasattande av kursinnehallet, har intresanta arbetsuppgifter och verkar allmant laddade.

I Uppsalas univeritetsbyggnad star det " Att tanka fritt ar stort, att tanka ratt ar storre", vilket fortfrande pa manga satt ar en radande uppfattning. Skont da att komma till en miljo mer oppen for dialog och nya ideer.

I kvall ska jag fundera lite pa arbetsuppgiften i filosofi dar jag pa tva sidor ska ge mitt svar pa vad som ar vetenskap.

Om nagan har nagat tips om vad det skulle kunna vara sa hor av er.

Sista natten med ganget och ensamseglare i Cochin

Jaha, alla sagor har ett slut och sa ocksa karlekssagan om den svenska backapackern och den brasilianska traineen. Manga tarar falldes pa flyplatsen nar Leo skulle aka till Norge och jag till Cochin i soda Indien. efter att i tva veckor lallat runt i Gurgaon och Delhi med god mat och trevligt umgange sa befinner jag mig nu alldeles sjalv i Cochin dar jag efter en dag inte satt mer an kvartert dar hotellt ligger. I och med att jag maste ordna med biljetter, boende, kursregistreringar, fucking CSN etc. fran olika internetcafeer sa blir det inte sa mycket tid over att faktiskt se naganting ut av det har landet. Den senaste veckan har jag spenderat minst fyra timmar pa internet. Jag ar ju inte ett under av efektivitet sa antalettimmar hanger ju pa det ocksa. Forsoker fa tag pa min avanner som ar llite varstans i Kerala och ligger nu mest pa mitt hotellrum och stirrar upp pa takflakten. Jag kommer med storsta sannolikhet hem om bara ett par veckor da jag maste forbereda min vistelse i Kanada. Det kanns ratt lugnt att missa Goa da tva veckor med en massa hjarndoda tjocksiar fran centraleuropa och brittiska oarna var nog.

Skulle i och for sig garna lilgga pa stranden nagra dagar for att outrula alla blekfisar dar hemma...inte for att jag skulle kalla mig mig sjalv en Magnecyl just nu men battre kan jag.

Halsolaget

Jag har aldrig haft sa mycket krampor sen jag kom till Indien. Jag har varit med om rammla pa moppen sa att jag skrapade upp stora sar, vilket det pa foten vart sa infekterat att jag fick ata antibiotika. Jag har varit konstant forkyld i snart tva manader. En sadan dar forkylning som kommer och gar b eroende pa hur taskig livsstil man har for tillfallet. I Goa lyckades jag aven fa feber vilket jag inte haft sedan jag var barn. Mina ogon har blivit infekterade vilket resulterade i tva dagar med var rinnandes ur ogonen samt att jag inte sag naganting. Ena ogat vart ocksa helt blodsprangt sa att folk ryggade tillbaka nar de sag mig pa gatan. Tva veckor och tva lakarbesok senare ar det roda fortfarande inte helt borta men det ar anda pa battringsvagen aven om det gar langsamt. Ogat har dock fungerat som en bra isbrytare, alla kommer fram och fragar " Oh my god what happend to your eye?" eller " Have you been to the doctor? Because if not you really should". Sedan sa ar det nagat fel pa min kake som hela tiden laser sig sa att jag inte kan oppna munnen ordentligt, infektion i tandkottet, slagit av en bit av min framtand med en olflaska (later varre an vad det ar). Magsjuka har jag daremot slupit om man bortser fran lite magkramp. Jag roker alldeles for mycket aven om jag dragit ner nu nar jag inte umgas med mina kompisar men ett tag var det minst 10 om dagen vilket ar illa. Detta har ju sjalvklart resulterat i taskig kondis och da jag inte ror mig allt for mycket har alla mina snygga muskler fran i sommras blivit lite smatt degiga. Taskig mat och konstant oldrickande har ocksa bidragit till en viktuppgang pa 4 kg. Jag har forhoppningar om att det var nagat fel pa vagen men antagligen inte. I princip kanner jag mig som bajs inombords. Det ska bli andring pa det nar jag kommer hem. Da ska jag sluta roka, dricka mattligt och branna kalorier. Jag ar ratt samst pa att vara mattlig men jag ska i alla fall gora ett forsok, mark my words.

Hemmafru i Gurgaon

Maste forst ursakta med att jag varit sa usel med att skriva det senaste veckorna. Kanske att det beror pa att jag inte har rest utan skapat mig en vardag for ett par veckor. For tva veckor sedan bestamde jag mig for att aka upp till Delhi for att overraska Leo som hade lamnat Goa fem dagar tidigare. mate saga att det var varldens basta overraskning nar jag tva timmar efter att planet landat dyker upp pa nattklubben jag vet att han gar pa varje torsdag. Jag kande att jag var lite sa dar crazy romantisk som de ar i amerikanska rom-coms. Jag hade bara planerat att stanna i nagra dagar och sedan aka ner till mina kompisar i Goa eller i Kerala ( Jennifer och Sofie har namligen anlant till Indien nu) men istallet har jag nu varit har i tva veckor. Jag har bott mesta tiden hos Leo i Gurgaon, vilket ar som ett gigantsikt Kista utanfor Delhi. Har finns bara gigantsika foretagskomlex och gallerior. Dammet ligger tjockt pa gatorna fran alla byggarbeten och det finns inga gronomraden, kultur eller nagat att gora over huvudtaget. Jag spenderade nagra dagar hos en indisk van i Delhi och da passade jag pa att ga pa en utsstallning och promenera i Lodi gardens. Annars har det varit en massa events. Det har varit Leos avskedfest da han aker till Oslo pa fredag, Emils fodelsedagsfest, fotbollsturnering hela forra veckan, firat att Leos lag blev champions, varit pa grillfest, varit pa klubb, atit middag hos tva svenskar pa Ericsson, hangt med alla trainees i Leos hus, halsat pa hos en galen tysk konstnar etc.

Det har kannts skont att lammna resandet och fa bo hemma hos nagan och gora vardagliga saker som att laga mat och diska. Borjade kannamig lite knapp i Goa med att varje dag var den samma. Man vaknade, gick upp och at nagan akcklig smorgas, sov pa stranden och sen gick man ut pa nagan grisig bar med grisiga manniskor. Det ar sadan hjarndod tillvaro som ar skon for ett tag men som kanns tarande i langden.
Det kommer bli sorgligt att lammna Leo och alla nya vanner och bekanta pa fredag men imorgon sa ar det stort avskedsfirande pa klubben Crave har i Gurgaon. Man lammnar i alla fall med flaggan i topp.